Å tårarna rann ner för våra kinder
Det var så vackert, så genomtänkt och så otroligt fint. Jag vet att giftemål är något vackert men jag visste inte att det var så vackert. I lördags fick vi bevittna de blivande makarna Janna Bäcklund-Pettersson och George Pettersson säga ja till varandra. Allt var så perfekt. Kyrkan i Duvbo är en otroligt vacker kyrka i ett otroligt vackert område i Solna i Stockholm. Klänningen som Janna bar var alldelens häpnadsväckande vacker, hon stålande som en blomma som just slagit ut i blomm, och George kostym var lika häpnadsväckande vacker som Jannas klänning. Sen att Jonah (deras son) bar en väst som matchade pappas var ju givetvis pircken över i:et och ingenting som förvånade heller, för paret Bäcklund-Pettersson är ett par som gör allt perfekt.
Vädret var en lyckobringande faktor dagen till ära. Att termometern visade mellan 22-24 grader, himmlen var blå och fåglarna kvittrade förstärkte bara helhetsintrycket till maximum. Vi alla var så vackra, alla hade klätt upp sig sådär perfekt och det var bara leenden på alla läpppar, inge sorg här heller. Det förekom dock tårar på allas kinder men det var tårar av lycka för de blivande paret. Jag vet att min egen kärlek inte är en "coldhearted bitch" men det rann nästan lika mycket tårar ner för hans kinder som det gjorde för mina, det gjorde mig bara mer varm om hjärtat att se honom visa sina känslor för dem.
Väl efter vigseln i kyrkan begav det sig till Folkets Hus i Sundbyberg för mat och fest. Vi bjöds på en fyrarätters middag som startade med en fransk potatis och purjolöksoppa som sen gick vidare till en medelhavsbuffé där bl.a. brudparet själv hade rullat och stekt 280 stycken köfte (=turkiska köttbullar, då Janna är mycket förtjust i turkiet och dess mat). Efter buffén begav vi oss illbaka till Frankrike för ostbrickor och kex för att sedan avrunda med en vit chokladtårata med hallon, supergott!
Allt var perfekt, nästan... Jag lyckades med något som de flesta någon gång i livet nog gör, att glömma kameran hemma i all stress! Jag hade tagit med mig kameran till Stockholm, kommit ihåg att ladda batterierna under natten, lagt fram kameran i fodralet på bordet innan jag skulle göra mig iordning men sedan så *poff* minnet svek. Jag fick ju då be mina vänner om en kopia av deras bilder så helt lottlös går jag ju inte från kalaset men det hade ju varit roligare att få ta egna bilder... Så fort jag får bilder från dem så ska jag visa er.
Vi talade påvägen hem i bilen om att vi ändå fått lite mersmak för Stockholm. Visst det är en "stor" stad (i Sverige) och det skulle avra intressant att prova bo där, jag har ju ändå många av mina vänner där nere. Visst älskar jag er alla här hemma men jag saknar också alla där nere. vem vet, kanske en tripp ner på prov?
3 underbara saker med helgen:
1, Janna coh Georges giftemål
2, Alla vänner
3, Snälla SL-anställda
3 skit saker med helgen:
1, Hita.se verkligen störda vägbeskrivningar
2, Skyltningen i Stockholms stad
3, E4:an, måste vara en av europas tråkigaste, coh sämsta, Europavägar.
Tack också till min underbara sköna böna Linkan och hennes vapendragare Mateo för sovplats i erat underbara hem och tack Robban för all guidning genom telefon på Stockholms gator då vi körde bil.
Vädret var en lyckobringande faktor dagen till ära. Att termometern visade mellan 22-24 grader, himmlen var blå och fåglarna kvittrade förstärkte bara helhetsintrycket till maximum. Vi alla var så vackra, alla hade klätt upp sig sådär perfekt och det var bara leenden på alla läpppar, inge sorg här heller. Det förekom dock tårar på allas kinder men det var tårar av lycka för de blivande paret. Jag vet att min egen kärlek inte är en "coldhearted bitch" men det rann nästan lika mycket tårar ner för hans kinder som det gjorde för mina, det gjorde mig bara mer varm om hjärtat att se honom visa sina känslor för dem.
Väl efter vigseln i kyrkan begav det sig till Folkets Hus i Sundbyberg för mat och fest. Vi bjöds på en fyrarätters middag som startade med en fransk potatis och purjolöksoppa som sen gick vidare till en medelhavsbuffé där bl.a. brudparet själv hade rullat och stekt 280 stycken köfte (=turkiska köttbullar, då Janna är mycket förtjust i turkiet och dess mat). Efter buffén begav vi oss illbaka till Frankrike för ostbrickor och kex för att sedan avrunda med en vit chokladtårata med hallon, supergott!
Allt var perfekt, nästan... Jag lyckades med något som de flesta någon gång i livet nog gör, att glömma kameran hemma i all stress! Jag hade tagit med mig kameran till Stockholm, kommit ihåg att ladda batterierna under natten, lagt fram kameran i fodralet på bordet innan jag skulle göra mig iordning men sedan så *poff* minnet svek. Jag fick ju då be mina vänner om en kopia av deras bilder så helt lottlös går jag ju inte från kalaset men det hade ju varit roligare att få ta egna bilder... Så fort jag får bilder från dem så ska jag visa er.
Vi talade påvägen hem i bilen om att vi ändå fått lite mersmak för Stockholm. Visst det är en "stor" stad (i Sverige) och det skulle avra intressant att prova bo där, jag har ju ändå många av mina vänner där nere. Visst älskar jag er alla här hemma men jag saknar också alla där nere. vem vet, kanske en tripp ner på prov?
3 underbara saker med helgen:
1, Janna coh Georges giftemål
2, Alla vänner
3, Snälla SL-anställda
3 skit saker med helgen:
1, Hita.se verkligen störda vägbeskrivningar
2, Skyltningen i Stockholms stad
3, E4:an, måste vara en av europas tråkigaste, coh sämsta, Europavägar.
Tack också till min underbara sköna böna Linkan och hennes vapendragare Mateo för sovplats i erat underbara hem och tack Robban för all guidning genom telefon på Stockholms gator då vi körde bil.
C, en halv turk
Kommentarer
Trackback
