enhalvturk

"Asså igår när jag åkte buss så ba..."

Så skulle jag ha uttryckt mig för några år sen i all förtvivel till mina vänner om den makalösa busschauffören som jag åkte med på linje 5. Jag hoppar på sådär lagom innan bussen tar sig förbi Hagaskolan och alla de 237 elever som alltid ska av där. Sen kommer hållplatsen där de resterande 149 gymnasieelever som ska till Dragonskolan sen vid vasaplan så är det bara jag och två tjejer till (som givetvis ska till universitetet) kvar i bussen. Så tycker jag att det alltid är de få gånger jag åker morgonbussen. Iallafall så ställer sig chauffören och bokstavligen skriker åt oss att vi måste gå av bussen omgående! Chockad så reser vi givetvis på oss och kliver ur bussen. Väl där så får vi bara vänta och se den sura busschauffören åka iväg. Jag frågar de andra två ifall de vet om det ska komma någon extrabuss men de har ingen aning. Vi kollar på tidtabells-tavlan och den visar på 10.06 och linje 5 går 10.02, d.v.s för 4 minuter sedan. Efter att vi väntat i ca 8 minuter så kommer bussen och vi frågar chauffören varför bussarna inte åkt sådär efter varandra som de brukar göra och han berättar då att en äldre kvinna hade ramlat när hon klev av. Då fick jag en så konstig känsla hur mycket det kan skilja sig på chaufförer. Vilken buse han var som skrek och inte kunde ge ett bra svar heller...


Sen har ju vi två underbara missekissar. Svante (den svarta) och Svinto (den lilla gråa) är ju så underbara och mysiga. Här ligger de och sover tillsammans i vår säng och när man ser dem vill man bara krypa ner bredvid dem och mysa med dem...